Denna studies syfte a?r att underso?ka va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nstens bemo?tande och insatser utifra?n Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anva?nds en kvalitativ ansats da?r vi har genomfo?rt semistrukturerade intervjuer med va?ldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtja?nsten. De studier som bero?r va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nsten a?r va?ldigt begra?nsade.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för mÀn som misshandlar och krÀnker kvinnor i nÀra relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för mÀn. Vi har belyst problemet mÀns vÄld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, dÀr genusbegreppet ingÄr i en av dem..

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhÀllsproblem det Àr. I och med att det kommit att ses som ett samhÀllsproblem har det ocksÄ lett till att insatser skapats frÄn samhÀllets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för vÄldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för mÀn har. Att vi valt att rikta fokus pÄ just dessa tvÄ verksamheter beror pÄ att vi sedan innan haft viss kÀnnedom om kriscentrum för kvinnor.

Denna studies syfte Àr att undersöka vÄldsutsatta kvinnors förvÀntningar pÄ och upplevelser av socialtjÀnstens bemötande och insatser utifrÄn Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anvÀnds en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med vÄldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtjÀnsten. De studier som berör vÄldsutsatta kvinnors förvÀntningar pÄ och upplevelser av socialtjÀnsten Àr vÀldigt begrÀnsade. Med detta i Ätanke bör ytterligare forskning inom detta Àmne efterstrÀvas. Föreliggande studies resultat har varit att de vÄldsutsatta kvinnornas förvÀntningar inte överensstÀmde med upplevelserna som de hade av socialtjÀnstens bemötande och insatser.

Kvinnor har sedan 1980 fÄtt tjÀnstgöra som officer i Sveriges försvarsmakt. Trots detta Àr fortfarande de kvinnliga officerarna och soldaterna i klar minoritet i organisationen. FN:s sÀkerhetsrÄd har arbetat fram tvÄ resolutioner som bÄda strÀvar efter att involvera kvinnor i större omfattning nÀr det gÀller arbeten vid kris, krig och konflikter. Inte enbart att öka andelen kvinnor i hjÀlpande trupper, utan Àven involvera lokalbefolkningen. Hur ser dÄ verkligheten ut vid de internationella insatserna? I detta arbete presenteras en fallstudie om MOT Juliette, ett kvinnligt observationsteam som under sju mÄnader tjÀnstgjorde i Afghanistan.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. VÄrt syfte Àr att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig frÄn de mÀn som missbrukar. Studien visar ocksÄ pÄ vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet Àr av fler insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde Ätta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Syftet var att undersöka vilken betydelse hÀlsofrÀmjande insatser har för upplevd hÀlsa bland anstÀllda pÄ kvinnodominerade arbetsplatser. VÄrt delsyfte med uppsatsen var att genom analys av empiri och teori ge rÄd till arbetsgivare angÄende hur hÀlsofrÀmjande insatser bör riktas. VÄr studie har visat pÄ att tre faktorer (positivt arbetsklimat, inflytande, socialt stöd) har primÀr betydelse för individens upplevda hÀlsa. Det Àr viktigt att först pÄverka dessa tre för att en förÀndring i de sekundÀra faktorerna (kompetensutveckling, friskvÄrd, ÄterhÀmtning) skall kunna uppstÄ. Vi menar att detta tankesÀtt kan underlÀtta för en organisations frÀmjande av hÀlsa vilket kan leda till att öka en individs hÀlsa pÄ arbetsplatsen..

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

LÄngtidssjukskrivningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige liksom i hela vÀstvÀrlden, ett problem som Àr mer utbrett bland kvinnor Àn bland mÀn. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala lÀn som utförsÀkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till tvÄ interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats Àr en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jÀmföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende pÄ om de ingÄtt i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkÀtmÀtningar vid fem tillfÀllen. I denna delstudie anvÀnds enkÀtmaterial frÄn tvÄ mÀttillfÀllen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 mÄnader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsÀttningar i högre grad Àn dem i kontrollgrupppen.